Unga minskar matsvinnet men toppar fortfarande i både mängd och skam

Trots höga levnadskostnader och klimatångest är unga vuxna de som slänger mest mat i svenska hushåll. En ny undersökning från Norstat, på uppdrag av Findus, visar att unga mellan 18 och 29 år är överrepresenterade när det gäller matsvinn, trots en minskning från förra året, och är samtidigt den grupp som känner mest skam över det.

Matsvinn fortsätter vara en av de stora miljöbovarna i svenska hushåll. Enligt Livsmedelsverket slänger svenskar mat för 1330 kronor per person och år. För en familj på fyra personer innebär detta en kostnad på över 5 000 kronor årligen. Naturvårdsverket rapporterar en nedåtgående trend för matsvinn men fortfarande är drygt en fjärdedel, 26 procent, av livsmedelsavfallen från svenska hushåll just matsvinn, alltså mat som fortfarande är ätbar.

- Att minska matsvinnet är ett viktigt bidrag till klimatet och här kan alla göra skillnad. En stor del av matsvinn består av mat som blivit gammal eller inte äts upp. Här kan fryst mat bli den oväntade hjälten för hushåll i kampen mot matsvinnet. Men vår undersökning visar att det är flera olika anledningar som sätter stopp för att fler ska köpa frysta varor eller frysa in överbliven mat från måltider, säger Henrik von Lowzow, Cluster Marketing Director på Findus Norden.

Unga vuxna har minskat sitt matsvinn jämfört med föregående år men är fortsatt den åldersgrupp som slänger mest. I undersökningen framgår att var tionde 18–29-åring i Sverige alltid slänger mat som passerat bäst-före-datum utan att lukta eller smaka först. Detta kan jämföras med äldre svenskar, där endast två procent av de som är över 65 år gör samma sak. Nio procent av unga vuxna uppger även att de aldrig fryser in mat. Detta kan jämföras med åldersgruppen, i 50–64 år, där enbart tre procent uppger att de aldrig fryser in överbliven mat, och bland de som är 65 år och mer är det endast två procent som uppger samma sak.

Många unga vuxna tror också att fryst mat är mindre hälsosam och få funderar kring möjligheten att byta ut färsk mat mot frysta alternativ av ekonomiska skäl. Bland samtliga svenskar är det i snitt tio procent som aldrig fryser in överbliven mat, och av de som alltid gör det är det en relativt jämn fördelning över åldrar och kön, där cirka en fjärdedel av svenskarna svarar att de alltid fryser in överbliven mat.

- Den kommersiella djupfrysningsprocessen är en snabb metod där små iskristaller bildas för att lagra och bevara maten. Den snabba frysningen till -15-18˚C bromsar enzymaktiviteten och bevarar näringsämnen. Även vattenlösliga B- och C-vitaminer, som är känsliga och svåra att bevara, kapslas in och skyddas vid djupfrysning, förklarar Lauren Woodley, Nutritional Manager på Nomad Foods.

Generationsskillnader i synen på ansvar för att minska matsvinnet

Äldre svenskar anser i högre grad att hushållen har det största ansvaret för att minska matsvinnet, medan yngre tenderar att lägga mer ansvar på regeringen och livsmedelsbutikerna. En tredjedel, 32 procent, av unga vuxna anser att regeringen, kommuner och myndigheter bör ta det största ansvaret för att minska matsvinnet. Detta kan jämföras med drygt en tiondel, 12 procent, av de som är 65 år och mer som har samma uppfattning. Majoriteten av unga och äldre tycker dock att det främst är hushållens ansvar.

- Fryst mat är inte lösningen på allt men det är en av flera viktiga lösningar i arbetet mot matsvinn. Med lång hållbarhet, möjligheten att lättare portionera och bättre bevarade näringsvärden är fryst mat ett hållbart och gott alternativ, säger Henrik von Lowzow, Cluster Marketing Director på Findus Norden.

Trots skam, ångest och höga matkostnader ser få unga vuxna fördelarna med fryst mat

Unga vuxna känner mest skam och ångest över att slänga mat. Totalt sett uppger 18 procent av 18–29-åringar att de känner skam när de kastar mat. Dessutom uppger 19 procent av unga vuxna att de känner ångest när de kastar mat.

Få unga vuxna förstår hälsofördelarna med fryst mat och 17 procent av 18-29 åringar tror inte att fryst mat är hälsosamt. Samtidigt visar undersökningen att hela 43 procent av 18–29-åringarna uppger att fryst mat kan bidra till lägre matkostnader, men 36 procent av unga svenskar uppger att de har för lite plats i frysen.

För mer information och resultat från undersökningen; läs hela rapporten här.